Midsommar: sill, små grodor och väderberedskap

För den som ser svensk midsommar utifrån kan firandet först verka ganska logiskt.

Det är sommar. Dagarna är långa. Människor samlas utomhus, äter tillsammans och sätter blommor i håret.

Sedan börjar vuxna människor hoppa runt en lövad stång och sjunga om grodor som saknar både öron och svans.

Där någonstans blir midsommar mer intressant.

Midsommar är en av Sveriges största högtider. Den firas i juni, nära årets längsta dag, när kvällarna är ljusa och svenskarna gärna vill vara ute. Helst på landet. Helst nära vatten. Helst i solsken.

Solskenet är dock inte alltid informerat om planen.

Därför är midsommar både en sommarfest och en avancerad övning i väderberedskap.

Midsommarafton: den riktiga festdagen

Midsommar består egentligen av både midsommarafton och midsommardagen. Men det mesta firandet sker på midsommarafton, som alltid infaller på en fredag.

Det är då man äter, dansar, plockar blommor och tittar oroligt på väderappen.

Midsommardagen är ofta lugnare. Den används bland annat till att äta rester, leta efter borttappade kläder och diskutera om det verkligen behövdes så mycket potatis.

Midsommarafton är ingen vanlig fredag. Många butiker stänger tidigt, vägarna fylls av bilar och människor lämnar städerna med kylväskor, regnjackor och stora mängder jordgubbar.

Den som nyligen har flyttat till Sverige kan därför upptäcka att staden plötsligt känns ovanligt tom.

Alla har inte försvunnit.

De har bara åkt till en stuga. Eller en äng. Eller ett hus på landet där någon redan har ställt fram sill, färskpotatis och ett partytält som kommer att behöva kämpa för sitt liv före klockan tre.

Midsommarstången: blommig och svår att förklara

En viktig del av firandet är midsommarstången, som också kallas majstång.

Det är en hög träställning som kläs med löv och blommor. Ofta har den en tvärslå och två stora ringar som hänger ner.

Förberedelserna kan ta lång tid. Man samlar björkris, plockar blommor och binder dekorationerna runt stången. Sedan reses den, gärna med hjälp av flera personer som samtidigt ropar olika instruktioner.

När stången står på plats dansar man runt den.

Det här är en av de stunder då en utomstående kan behöva acceptera att allt inte måste vara helt logiskt.

Barn dansar. Vuxna dansar. Morfar dansar kanske också, trots att han nyss sa att han bara skulle titta på.

Ingen behöver vara bra på det. Det viktiga är att röra sig ungefär åt samma håll.

Små grodorna: sången ingen riktigt kan försvara

Den mest kända midsommarsången är helt klart “Små grodorna”. Deltagarna sjunger om små grodor som är lustiga att se. Sedan hoppar de runt och gör rörelser med händerna vid huvudet och bakdelen.

Texten handlar om att grodorna saknar öron och svans.

Det är vetenskapligt rimligt. Det är också en märklig grund för en festdans.

Ändå deltar människor med stor energi.

“Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.”

För den som lär sig svenska är detta ett utmärkt tillfälle att upptäcka att språklig förståelse inte alltid gör situationen mindre förvirrande.

Man kanske först tänker:

“Jag måste ha missförstått texten.”

Nej.

Det är precis vad de sjunger.

Sill, potatis och mat som återkommer

På midsommarbordet finns ofta sill, färskpotatis, gräddfil, gräslök, ägg och knäckebröd.

Sill är inlagd fisk och finns i flera smaker. Senapssill, löksill och matjessill är vanliga sorter. För den ovana kan sill vara en överraskning: salt, söt, syrlig och mycket säker på sin sak.

Färskpotatis är små potatisar från årets tidiga skörd. För många svenskar är färskpotatisen, som ofta kokas med dill, nästan lika viktig som själva högtiden. Att servera vanlig gammal vinterpotatis på midsommar skulle kanske inte orsaka en öppen konflikt, men någon skulle märka det.

Till efterrätt kommer ofta jordgubbar, ibland med grädde eller glass.

Svenska jordgubbar har en särskild status. Inför midsommar pratas det om tillgång, pris och kvalitet med ungefär samma allvar som andra länder diskuterar energiförsörjning.

Snaps och sånger före klunken

Till maten dricker vissa snaps, alltså en liten mängd stark alkohol. Och snapsen kommer ofta med en sång.

En snapsvisa är vanligtvis kort, glad och ganska enkel att sjunga. Det är praktiskt, eftersom den kan behöva sjungas flera gånger under samma måltid.

Alla tar inte snaps, och man måste förstås inte dricka alkohol för att delta i midsommarfirandet. Det går utmärkt att skåla med något annat.

Själva skålandet är också en liten ritual. Man höjer glaset, ser gärna de andra i ögonen, säger “skål” och dricker.

Den som inte kan sången kan följa en gammal och pålitlig metod: le, titta på de andra och röra munnen ungefär samtidigt.

Blomsterkransen: vacker tills den börjar luta

Många gör en krans av blommor och blad och bär den på huvudet.

En riktigt fin midsommarkrans kan se ut som något från en romantisk sommarfilm.

En mindre lyckad krans kan se ut som om en häck har landat snett på huvudet.

Båda fungerar.

Kransen tillverkas ofta av blommor som finns i närheten. Därför blir den personlig, lokal och ibland full av små insekter som också ville vara med på festen.

Blomsterkransen bärs av både barn och vuxna. Den är en av få huvudbonader som passar lika bra till en sommarklänning som till shorts, gummistövlar och en regnjacka som prasslar vid varje steg.

Sju sorters blommor och framtida kärlek

En gammal midsommartradition är att man ska plocka sju olika sorters blommor och lägga dem under kudden.

Då ska man drömma om den person man kommer att gifta sig med.

I vissa versioner ska man klättra över sju gärdesgårdar och vara helt tyst medan man plockar blommorna.

Det är oklart varför kärleken kräver så mycket logistik.

Traditionen är i dag mest romantisk folktro. Många känner till den, men alla följer den inte. Det är dessutom svårt att sova bekvämt med en mindre rabatt under kudden.

Regnjackan: midsommarens hemliga folkdräkt

Bilder av midsommar visar ofta solsken, blå himmel och människor i tunna sommarkläder.

Verkligheten kan innehålla tolv grader, blåst och ett tält som långsamt fylls med vatten.

Därför planeras ett svenskt midsommarfirande ofta i två versioner.

Plan A: lunch i trädgården.

Plan B: lunch i vardagsrummet med 19 personer, våta jackor och en bänk som någon hämtade från garaget.

Svenskar pratar mycket om midsommarvädret. Prognosen följs flera dagar i förväg, trots att alla vet att den kan ändras.

“Det ser faktiskt ganska bra ut.”

Den meningen betyder ofta att risken för regn har sjunkit från 80 till 55 procent.

När regnet väl kommer fortsätter firandet ofta ändå. Dansen flyttar närmare huset. Parasoller blir regnskydd. Någon grillar under ett tak med ett ansiktsuttryck som säger att detta var planen hela tiden.

Ljuset som vägrar gå hem

En av de finaste sakerna med midsommar är ljuset. I stora delar av Sverige är nätterna mycket ljusa i juni. Längst norrut går solen inte ner alls under en period.

För den som kommer från ett land där natten faktiskt blir mörk kan detta kännas märkligt. Klockan är elva på kvällen, men himlen ser ut att ha glömt vad den ska göra.

Det ljusa dygnet påverkar stämningen. Middagen blir lång. Samtalen fortsätter. Ingen känner riktigt att kvällen är slut.

Sedan tittar någon på klockan och upptäcker att den är halv två.

Solen är fortfarande kvar.

Barnen är fortfarande vakna.

Och någon har börjat servera jordgubbar igen.

En högtid som inte kräver perfektion

Midsommar kan se ut som en högtid med många regler: rätt mat, rätt blommor, rätt sånger och rätt stång.

Men firandet varierar mycket.

Vissa firar stort med släkt och vänner på landet. Andra äter middag hemma, går till ett offentligt firande eller träffar några få personer i en park. En del dansar runt stången. Andra står bredvid och håller i kaffet.

Det finns inget prov.

Man behöver inte kunna sångerna, tycka om sill eller tillverka en krans som håller hela kvällen.

För den som är ny i Sverige är det ofta bäst att delta med nyfikenhet. Smaka på något. Följ med i dansen. Fråga vad som händer.

Ingen annan vet heller riktigt varför grodorna är där.

Sommar, sill och kontrollerat kaos

Midsommar är en blandning av gammal tradition, sommarfest och praktisk problemlösning.

Man klär en stång med löv.

Man äter inlagd fisk och mycket liten potatis.

Man sjunger före man dricker.

Man hoppar som en groda tillsammans med sina kollegor, grannar eller svärföräldrar.

Och hela tiden håller man ett öga på molnen.

För den som ser firandet utifrån kan det verka märkligt. Det är också en del av charmen.

Midsommar behöver inte vara perfekt. Kransen kan sitta snett. Sillen kan vara för stark. Regnet kan komma exakt när maten ställs fram.

Festen fortsätter ändå.

Någon flyttar bordet.

Någon hämtar fler filtar.

Och någon säger:

“Det är ju ändå ganska varmt för att vara midsommar.”