Utveckla din analysförmåga

Att analysera innebär att noggrant granska en text för att kunna förstå, tolka och dra slutsatser om hur menings skapas. När du analyserar en litterär eller icke-litterär text bör du studera den i detalj genom att identifiera de olika delar den består av och hur dessa delar relaterar både till varandra och till texten som helhet.

När du presenterar din textanalys måste du underbygga dina påståenden. En stark analys innehåller förklaringar av dina idéer och bevis från texten som stöder dessa idéer. Bevisen består ofta av en kombination av specifika detaljer, citat och i viss mån sammanfattning.

Upp

På den här sidan får du lära dig att:

Skilj på analys och sammanfattning

Lär dig skilja på analys och sammanfattning så att du inte bara sammanfattar texten du försöker analysera. Att sammanfatta betyder att i förkortad form återberätta eller beskriva innehållet i en text eller berättelse. Även om du ibland behöver ge en kort sammanfattning för att ge kontext till något, måste du se till att fokus ligger på analys. Om du huvudsakligen sammanfattar texten kommer du inte att kunna visa en djupare förståelse av texten och effekterna av författarens val.

En sammanfattning

återger kort textens innehåll
lyfter fram de viktigaste händelserna eller tankarna
beskriver vad som händer eller vad texten handlar om
innehåller vanligtvis inga längre tolkningar eller slutsatser

En kort sammanfattning kan alltså vara en del av analysen, men bara när den hjälper dig att presentera eller förklara ett relevant exempel.

En analys

väljer ut viktiga delar av texten för närmare granskning
undersöker hur språk, form och innehåll samspelar
tolkar detaljer och mönster
använder belägg ur texten
förklarar vilken funktion olika val har
undersöker vilken effekt valen skapar
kopplar detaljer till texten som helhet
drar slutsatser som kanske inte är tydliga vid en första läsning
diskuterar hur textens olika val bidrar till dess betydelse, uttryck eller syfte

När du analyserar en litterär text kan du till exempel undersöka teman, motiv, karaktärer, miljö, berättarperspektiv, symboler och språkliga val.

När du analyserar en icke-litterär text kan du också fokusera på syfte, målgrupp, sammanhang och hur text, bild, färg och layout samverkar. Fråga dig gärna vem som har skapat texten, när och var den publicerades och hur sammanhanget påverkar hur den kan förstås.

En enkel modell att använda är: Iakttagelse → belägg → tolkning → effekt → koppling till helheten

Du kan till exempel fråga dig:

Vad lägger jag märke till?
Vilket belägg finns i texten?
Vad kan det betyda?
Hur påverkar det textens betydelse, stämning eller sättet vi uppfattar en person eller fråga?
Hur hänger det ihop med textens tema, möjliga budskap eller syfte?

Med effekt menas vad ett val gör med texten. Det kan till exempel skapa en viss stämning, framhäva en kontrast, påverka hur en person eller fråga framställs eller styra läsarens uppmärksamhet.

Ett citat är ett belägg, men det analyserar inte sig självt. Du behöver förklara vad i citatet som är viktigt och hur det stöder din tolkning.

Texter kan ofta tolkas på flera sätt. En stark tolkning är inte bara intressant, utan också tydligt förankrad i texten. En tolkning behöver alltså inte vara den enda möjliga, men den måste vara rimlig och kunna stödjas med tydliga belägg.

Exempel 1 – prosa

En julsaga (1843) är en kortroman av Charles Dickens. Den handlar om Ebenezer Scrooge, en ensam och mycket snål man som inte verkar bry sig särskilt mycket om andra människor. Analysen nedan utgår från ett utdrag i början av romanen som inleds med orden ”Varken kyla eller hetta”. Du kan hitta det här.

Sammanfattning: Ebenezer Scrooge är en bitter och känslokall man. När han går på gatan hälsar han inte på någon, och ingen verkar vilja tala med honom. Han håller hårt i sina pengar, undviker andra människor och deltar inte i några sociala sammanhang.

Analys: I det första stycket använder Dickens vädret för att framställa Scrooge som extremt kall och hård: ”Ingen vind blåste vassare än han själv, ingen virvlande snöstorm lika bitande kall. Han var mer skoningslös än ett piskande höstregn.” Uppräkningen av oväder förstärker bilden av Scrooge som kall och obarmhärtig. Upprepningen av ordet ”ingen”, som fungerar som en anafor, skapar dessutom en tydlig rytm och understryker att inte ens de hårdaste väderförhållandena kan mäta sig med honom. Jämförelsen får Scrooges kyla att verka nästan naturlig, som om den är en del av hans personlighet. Detta förstärks av att varken ”yttre kyla eller hetta” tycks kunna påverka honom. Beskrivningen visar alltså inte bara att Scrooge är otrevlig, utan också att han är känslomässigt isolerad från sin omgivning.

Exempel 2 – tidningsomslag
Omslaget kommer från en tidning som biståndsorganisationen Plan Sverige gav ut år 2014 som en del av en kampanj mot barnäktenskap. Omslaget är utformat som ett glossigt bröllopsmagasin med titeln ”Barnbrud”. Se bild här (norsk version).

Sammanfattning: Omslaget har en rosa bakgrund och text i grått, vitt och mörkrosa. En stor del av ytan upptas av en bild av en ung flicka i vit slöja och brudklänning. Längst upp står ordet ”BRUD” med stora bokstäver, medan ordet ”Barn” står vertikalt och i betydligt mindre stil.

Analys: Vid en första anblick liknar omslaget ett vanligt bröllopsmagasin. Den rosa färgen, brudklänningen och den glansiga designen för tankarna till romantik och firande, men snart blir det tydligt att något inte stämmer. Titeln ”Barnbrud”, bilden av den unga flickan och textpuffar som ”Latifa 15 år: Ville bli barnläkare. Blev barnbrud.” bryter mot de förväntningar som formen skapar.

Titeln, fotografiet och textpuffarna fungerar som belägg för att omslaget medvetet bryter mot formen för ett traditionellt bröllopsmagasin. De ljusa och romantiska färgerna står i stark kontrast till det allvarliga ämnet. Textpuffarna handlar inte om bröllopsklänningar, frisyrer eller kärlek, utan om barnäktenskap och förlorade framtidsdrömmar.

Kontrasten mellan form och innehåll väcker uppmärksamhet och gör budskapet starkare. Genom att efterlikna ett bröllopsmagasin visar omslaget hur något som brukar framställas som glädjefyllt kan vara skrämmande och orättvist när det handlar om barn.

Vikten a god läsförståelse

Vikten av god läsförståelse

En bra analys börjar alltid med att du verkligen förstår texten. Det betyder inte att du måste förstå allt direkt. Många texter behöver läsas flera gånger innan detaljer, mönster och samband blir tydliga. Det gäller särskilt dikter, äldre texter och texter där mycket uttrycks indirekt.

När du närläser en text arbetar du långsamt och metodiskt. Om du läser en dikt kan du till exempel ta en rad eller strof i taget och fundera över:

Vad betyder orden var för sig?
Vad betyder de tillsammans?
Finns det ord som kan tolkas på flera sätt?
Vilken stämning skapas?
Förändras något under textens gång?
Finns det bilder, kontraster eller upprepningar?

Läs aktivt. Stanna upp, läs om och ställ frågor till texten. Stryk under viktiga ord, gör anteckningar i marginalen och använd pilar eller symboler för att markera samband.

En aktiv läsare väntar inte på att texten ska förklara sig själv. En aktiv läsare undersöker den.

Dina anteckningar blir sedan utgångspunkt för analysen. Välj ut de viktigaste iakttagelserna, tolka dem och koppla dem till texten som helhet.

Olika texter kräver olika slags läsning

Du läser inte alla texter på samma sätt. Din läsning behöver anpassas efter textens genre, texttyp, syfte och uttrycksform.

När du läser en argumenterande text kan du till exempel fråga:

Vad vill skribenten övertyga mig om?
Vilka argument används?
Vilka värderingar bygger resonemanget på?
Hur försöker skribenten påverka läsaren?
Finns det motargument som inte tas upp?

När du läser en novell eller roman kan du i stället undersöka:

Vem berättar?
Vad får läsaren veta, och vad lämnas osagt?
Hur framställs karaktärerna?
Vilken betydelse har miljön?
Finns det återkommande motiv eller symboler?
Hur förändras texten från början till slut?

När du läser en reklamannons, affisch eller tidningssida behöver du också studera det visuella:

Vad dras blicken till först?
Hur används färg, storlek och placering?
Hur samspelar bild och text?
Hur styr kompositionen i vilken ordning vi tar del av informationen?
Vilken målgrupp verkar texten ha?
Vilken känsla eller reaktion vill avsändaren skapa?

Kunskap om olika genrer och texttyper hjälper dig att veta vad du ska leta efter. Om du analyserar en krönika är det till exempel bra att känna till att den ofta är personlig och bygger på skribentens egna tankar och åsikter. Krönikören är vanligtvis tydligt närvarande i texten och använder ofta humor, ironi, exempel eller ett personligt tilltal.

Olika texter kräver

Läs mellan raderna

Att läsa mellan raderna

All information i en text uttrycks inte direkt. I många texter behöver du använda ledtrådar för att förstå sådant som inte står uttalat.

Det kallas att läsa mellan raderna.

När du läser mellan raderna kombinerar du:

information från texten
detaljer och ledtrådar
kunskaper du redan har
logiska slutsatser

Det betyder inte att du får hitta på vad som helst. Din tolkning måste vara rimlig och kunna stödjas med tydliga ledtrådar ur texten.

Exempel

Läs texten och fundera över vad som står mellan raderna:

Idag låg det äntligen där i brevlådan. Lukas river snabbt upp kuvertet. Det pirrar i hela kroppen både av förväntan och oro. Tänk om han inte kommer in. På det vita pappret står det: ”Antagen som reserv”. Jaha, det var inte vad han såg framför sig när han stod där på vagnen med de andra, skrålade för full hals och hoppade av lycka.

Texten är kort, men den innehåller många ledtrådar.

Ordet ”äntligen” visar att Lukas har väntat på brevet. Formuleringen ”Tänk om han inte kommer in” och beskedet ”Antagen som reserv” tyder på att brevet gäller en utbildning eller verksamhet som han har sökt till.

Mot slutet minns Lukas hur han stod på en vagn tillsammans med andra, sjöng högt och firade. Ledtrådarna gör det rimligt att tolka scenen som ett studentfirande. En rimlig tolkning är därför att han nyligen har tagit studenten och nu väntar på besked om vad som ska hända härnäst.

Så kan du tänka

Ledtrådar i texten

brevlåda
kuvert
”äntligen”
”kommer in”
”antagen som reserv”
vagnen
skrålade
hoppade av lycka

Kunskaper utanför texten

Man kan bli antagen som reserv till en utbildning.
Efter studenten väntar många på antagningsbesked.
Vid studentfiranden åker många elever på studentflak och firar tillsammans.

Slutsats

Det är troligt att Lukas har sökt till en utbildning efter studenten och är besviken över att bara ha fått en reservplats.

Öva dig på att läsa mellan raderna

Uppgift 1 – Kallocain

Arbeta med ett utdrag ur Karin Boyes roman Kallocain (1940) och gör sedan uppgifterna. Hela boken finns på Litteraturbanken. Du hittar den här. Läs från ”Hade någon kommit på oss med att tala i hissen…” på s. 12 till ”… eftersom det var hemafton” på s. 13.

Frågor på raderna
• Vad händer i utdraget? Sammanfatta mycket kort.

Vilka personer finns med?
Vilka uppgifter har hembiträdet?

Frågor mellan raderna

Varför talar huvudpersonerna inte med varandra i hissen?
Vad tyder på att hembiträdet kan ha en annan funktion än den officiella?
Vad får du veta om samhället genom karaktärernas beteende?

Stöd dina svar med minst ett belägg ur texten.

Ordförståelse
Försök att använda sammanhanget för att lista ut vad följande ord betyder:

polisöra
polisöga
barnvåning
barnläger
hemafton

Uppgift 2 – Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland

”Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland” (1916) är en dikt av Edith Södergran. Läs dikten och fundera över både vad som står direkt i texten och vad du kan tolka genom att läsa mellan raderna.

Fundera på:

Vem verkar diktjaget tala till?
Vad kan trädgårdslandet och gallret symbolisera?
Vilken längtan uttrycks i dikten?
Vad antyder orden ”vägar du aldrig gått”?
Hur bidrar färgerna blått och blodrött till stämningen?
Finns det flera möjliga tolkningar?

Stöd dina tolkningar med tydliga belägg ur dikten.

Öva - läs mellan raderna

Uppgift 3 – Ett halvt ark papper

Läs novellen ”Ett halvt ark papper” (1903) av August Strindberg. Du hittar den på Litteraturbanken. Det är en novell där mycket av berättelsen finns mellan raderna. Texten innehåller också flera ålderdomliga ord, vilket kan göra den utmanande. Använd ordförklaringarna nedan när du läser.

Frågor på raderna

Vad händer i novellen? Sammanfatta kort.
Vad får du veta om huvudpersonen?
Vilka andra personer nämns?

Frågor mellan raderna

Hur märker du redan i början att något sorgligt har hänt?
Vilka ledtrådar stöder din tolkning?Vad är det som har hänt?
Hur känner sig huvudpersonen i början av novellen?
Hur förändras hans sinnesstämning?
Vad orsakar förändringen?
Vilken betydelse får pappersarket för huvudpersonen?

Stöd dina svar med belägg ur texten.

Ordförklaringar
sorgflor – sorgband
tambur – hall
salskakelugnens kappa – hylla på kakelugn
expressbyrå – företag som exempelvis sköter transporter
kommissionskontot – arbetsförmedling
jungfru – i det här sammanhanget en tjänsteflicka
kryddbon – mataffär
arma – någon som det är synd om

Checklista: Från läsning till analys
Att förstå en text är det första steget. Nästa steg är att använda dina iakttagelser för att bygga en analys.

När du har läst en text kan du därför fråga dig:

Vad händer eller uttrycks?
Vilka detaljer är särskilt viktiga?
Vilka mönster eller kontraster ser jag?
Vad kan detaljerna betyda?
Hur påverkar de textens betydelse, stämning eller uttryck?
Hur hänger de ihop med textens helhet?
Vilka belägg kan jag använda för att stödja min tolkning?

Checklista

När du skriver en analys kan du använda formuleringar som:

detta antyder att …
kontrasten framhäver …
ordvalet bidrar till …
upprepningen förstärker …
detta kan tolkas som …
citatet antyder att …
citatet visar hur …
detta citat stöder tolkningen att …
detta skapar en känsla av …
detta kopplas till textens tema genom att …

Innan du är klar kan du kontrollera:

Har jag förklarat mina belägg, inte bara lagt in citat?
Har jag undvikit att bara återberätta?
Har jag förklarat vilken effekt olika val får?
Har jag kopplat detaljerna till texten som helhet?
Har jag visat hur jag har kommit fram till min tolkning?
Har jag formulerat mig försiktigt när flera tolkningar är möjliga?

Ju mer du tränar på att läsa aktivt, upptäcka ledtrådar och förklara dina slutsatser, desto lättare blir det att skriva övertygande analyser.

En bra analys börjar med en noggrann läsning, men den slutar inte där. Den visar hur texten fungerar, varför dess detaljer spelar roll och vad de hjälper oss att förstå.

Bli bättre på analys med SparkSwedish

Vill du bli bättre på att analysera texter? SparkSwedish erbjuder både lektionspaket och fristående lektioner. Under lektionerna med fokus på textanalys får du träna på att analysera en mängd olika litterära och icke-litterära texter (beroende på om du läser litteratur- eller språk och litteratur). Du får också lära dig olika sätt att organisera din textanalys och använda ett språk och en stil som lämpar sig för uppgiften.

Lektionspaketet med 10 lektioner innehåller:

10 lärarledda lektioner med fokus på textanalys
Omfattande studiematerial
Texter och utdrag för analys
Konstruktiv feedback på två av dina textanalyser

Kontakta oss, boka en kostnadsfri konsultation eller boka dina dina svensklektioner här.

Kontakta oss