Paper 1 LITTERATUR

Paper 1 – LITTERATUR

Hur kan du förbereda dig för Paper 1 – en analys av osedda dikter och utdrag ur prosa, drama och facklitteratur? Kanske är du en av dem som tror att det inte går att förbereda sig just på grund av att du ska analysera texter som du aldrig tidigare har sett. Det är dock långt ifrån sant. Det finns många sätt att förbereda sig för Paper 1. Här guidar SparkSwedish dig genom några av dessa.

Den här sidan innehåller följande sektioner:

Vad är Paper 1?

Paper 1 är en guidad litterär analys. Provet består av två osedda texter som var och en åtföljs av en fråga. Uppgiften är att göra en skriftlig analys av en eller båda dessa texter. Om du läser SL får du välja vilken text som du vill analysera och om du läser HL ska du analysera båda texterna och skriva två separata analyser.

Tid:

SL: 1 timme och 15 minuter

HL: 2 timmar och 15 minuter

De två texterna representerar två olika litterära former. De litterära formerna är: drama, poesi, sakprosa (t.ex. utdrag ur biografier, reseskildringar eller essäer) och prosa (t.ex. utdrag ut romaner eller noveller).

En guidad litterär analys är i det här sammanhanget en analys där du har stöd av en vägledande fråga, som fokuserar på en teknisk eller formell aspekt i texten. Du ska alltså inte skriva en analys av texten som helhet utan fokuserad på en viss aspekt. Det finns även en möjlighet att formulera en egen fråga att besvara i analysen men detta är i allmänhet inte att rekommendera.

Uppgiften är alltså att du ska analysera textdrag och/eller författarval i en text och utvärdera hur dessa skapar mening.

Exempel på frågor

De vägledande frågorna är anpassade till den specifika texten. Här är några exempel på hur frågorna kan vara formulerade:

Hur byggs porträttet av de två huvudpersonerna upp i utdraget?
Hur bidrar diktens stil och språk till att förstärka dess innehåll?
På vilket sätt och med vilken effekt använder författaren språk och stil för att levandegöra sin upplevelse av resmålet (reseskildring)?

Dina förberedelser börjar så snart du börjar med din svenskkurs. Du kommer få lära dig mer och mer om analys, de olika litterära formerna, de stilfigurer som författare använder och mycket mer. Se till att följa med under lektionerna, anteckna och repetera.

Så här kan du förbereda dig inför Paper 1

Förutom det du kommer att få lära dig på lektionstid kommer här förslag på vad du kan göra för att förbereda dig inför Paper 1:

Läs mycket! För att kunna analysera en text måste du förstå den. Ju mer du läser, desto bättre förberedd kommer du att vara.
Läs varierat. I Paper 1 kan flera olika litterära former dyka upp – se till att du är bekant med de fyra huvudgenrerna: drama, poesi, sakprosa och prosa. Tänk dock på att det inom dessa fyra huvudgenrer finns en mängd undergenrer.
Arbeta med dikter, sångtexter, essäer och utdrag ur dramer, romaner, noveller, självbiografier, reseskildringar med mera.
Fördjupa dig i de olika genrernas kännetecken. Vad är typiskt för en självbiografi? Vad skiljer en komedi från en tragedi? Vad är egentligen en reseskildring?
En dikt analyseras inte på samma sätt som ett prosautdrag – lär dig att analysera olika slags texter.
Lär dig ord och begrepp för textanalys t.ex. stilfigurer.
Analysera texter! Välj själv ut dikter och korta utdrag ur romaner, dramer etc. och öva på att analysera dem.
Formulera egna vägledande frågor till olika utdrag och texter.
Bekanta dig med de bedömningskriterier som gäller för Paper 1.
Träna på att skriva litterära analyser under tidsbegränsning.
Bedöm dina egna analyser med hjälp av bedömningskriterierna.
Reflektera över vad du gör bra och vad du kan göra bättre nästa gång.
Använd tidigare återkoppling från din lärare för att förbättra dina kommande analyser.

Bedömningskriterier – tänk på detta

Paper 1 bedöms utifrån de fyra bedömningskriterierna: Förståelse och tolkning, Analys och utvärdering, Fokus och organisering samt Språk. Läs noga igenom kriterierna (be din lärare om bedömningskriterierna om du inte redan har dem) och försäkra dig om att du förstår dem. Här följer några punkter med vad du bör tänka på för att lyckas få höga poäng i respektive kriterium.

A. Förståelse och tolkning

För att lyckas med analysen i allmänhet och med att få höga poäng i kriterium A måste du förstå texten på djupet. Vilket är textens tema? Finns det några dolda värderingar i texten? Vad vill författaren förmedla?

I litterära texter står mycket skrivet mellan raderna – det antyds bara eller så utelämnas det helt. Dessa luckor, det implicita, behöver du själv fylla i för att kunna presentera en övertygande och insiktsfull tolkning.

Tolkning handlar om att utläsa innebörden av något. En tolkning går ett steg längre än en analys och kommenterar vilka effekter, betydelser och budskap en texts innehåll och form skapar. Litterära texter har ofta många olika tolkningsmöjligheter. Därför måste du underbygga din tolkning. Det gör du genom att citera och exemplifiera från texten.

Även om du ska analysera texten med utgångspunkt i en vägledande fråga bör du kunna koppla din analys till en central idé och/eller textens budskap. Utan en sådan koppling blir din analys förmodligen inte särskilt relevant. Om du tycker att det är svårt att få med kan du sikta på att i alla fall ta upp temat i början av din analys. Lär dig mer om analys här.

B. Analys och utvärdering

Det finns flera lager att granska för att få till en djupgående analys. Tänk på att detaljerna skapar helheten. Utgångspunkten är analysfrågan och allt du skriver ska kopplas till denna. Frågan behöver dock ofta öppnas upp för att svaret ska bli relevant. I din analys kan du exempelvis fokusera på handling, beskrivningar av personer och miljö, ordval, meningsbyggnad, stilfigurer, berättarröst och berättarperspektiv. Vad du ska fokusera beror dels på frågan, dels på genren.

När du analyserar och utvärderar en litterär text kan du ta hjälp av de tre frågorna: Vad? Hur? Varför? Vad står det i texten? Hur är den skriven (citera och exemplifiera)? Varför finns det med (budskap, funktion)? Koppla allt till analysfrågan.

Lär dig mer om analys här.

C. Fokus och organisering

En skriftlig analys består av tre delar: en inledning, en fördjupning (uppdelad i flera stycken) och en konklusion. Dessutom ska den vara sammanhängande med tydliga övergångar mellan meningar och stycken och fokuserad (kopplar det du skriver till analysfrågan – detta gäller alla analysens delar).

I inledningen presenterar du texten (titel, författare, utgivningsår, genre etc.) och dess tema, centrala idéer och/eller budskap. Du kan även ta upp textens handling men var kortfattad. Introducera sedan analysfrågan eller en tes som du formulerat utifrån denna.

I fördjupningen ska du argumentera för din analys och utvärdering av texten. Denna del kan struktureras på flera olika sätt. Undvik dock att strukturera din text utifrån den analyserade textens kronologi. Strukturera istället texten utifrån specifika aspekter och funktioner i texten. Ta bara upp sådant som är relevant i förhållande till analysfrågan.

I konklusionen knyter du ihop ditt resonemang och säger något om texten som helhet. Besvara analysfrågan. Rada inte bara upp sådant som du redan tagit upp utan dra slutsatser utifrån de aspekter som du har analyserat. Hur relaterar textens delar till helheten, det centrala temat och/eller budskapet? Utvärdera slutligen hur textdrag och/eller författarval skapar mening.

D. Språk

I bedömningskriterierna står det att språket i textanalysen ska vara klart, varierat och exakt. Dessutom ska register och stil lämpa sig för uppgiften. Vad betyder detta?

Det allra viktigaste är att din text är tydlig. Följ svenskans skrivregler och ta dig tid att se till att det inte finns några oklarheter. Fokusera särskilt på sådant som kan göra en text svårläst som ofullständiga meningar, satsradningar och oklara syftningar (skriv exempelvis bara den och det när det är uppenbart vad orden syftar på).

I övrigt ska du använda så exakta ord som möjligt, undvika talspråk och förkortningar och använda analysens fackuttryck.

Att undvika fel är såklart också viktigt. Här kommer en kort lista med fel som många IB-elever gör:

Följer de engelska skrivreglerna istället för de svenska. Reglerna för versal (stor bokstav), genitivapostrof (används inte överhuvudtaget på svenska) och kommatecken skiljer sig exempelvis åt.
Använder talspråksformer som eran, vårat, sen och medans (istället för er, vårt, sedan och medan). Läs mer här.
Skiljer inte mellan hans/hennes/deras och sin/sitt/sina. Lär dig reglerna här.
Blandar ihop de – dem och han – honom. Lär dig reglerna här.
Använder anglicismer (ord eller uttryckssätt som övertagits från engelskan). Några vanliga fel är att skriva ”var född” istället för ”föddes” eller ”var skriven” istället för ”skrevs”, skriva formuleringar med ”of/av” som är vanliga på engelska (jämför ”The last king of Scotland” med svenskans ”Skottlands sista kung”), använda ordet ”paragraf” istället för ”stycke” och lägga till en preposition före årtal (jämför ”texten skrev i 2007” med det korrekta ”texten skrevs 2007”). Försök att tänka på svenska när du skriver för att undvika alltför många anglicismer.
Fel ordföljd i bisatser (adverbialet kommer före det finita verbet i satsen). Lär dig mer om meningsbyggnad här.

Närma dig Paper 1 – Litteratur

Tänk dig att du sitter där i provsalen och just ska öppna ditt provhäfte – vad gör du då? Här ska vi gå igenom några användbara strategier som kan ta dig från A-Ö, eller från val av text/läsning till inlämning av analysen. Om du läser SL-kursen börja med steg 1 – om du läser HL-kursen kan du hoppa direkt till steg 2.

Steg 1 Välj text att analysera

Det första steget är att välja vilken av de två texterna som du ska fokusera på. Läs igenom båda texterna och de tillhörande frågorna. Välj den text som du förstår bäst och den du tycker känns mest intressant. Ta även hänsyn till den vägledande fråga som hör till texten – se steg 2.

Steg 2 – Läs och annotera texten

Läs noga igenom den text som du har valt en gång till och identifiera textens tema, bärande idé och/eller övergripande budskap. Ställ dig frågor som: Vad är det viktigaste i texten? Vad vill författaren förmedla? Vilket är textens tema? Vilket sammanhang har texten tillkommit i (tid, plats, ämne)?

Granska sedan den vägledande frågan: Vad efterfrågas? Är det en eller flera aspekter som efterfrågas?

Koppla dina reflektioner om textens tema, bärande idé och/eller övergripande budskap till den vägledande frågan. Låt oss ta följande fråga som exempel: Hur bidrar diktens stil och språk till att förstärka dess innehåll? I den här frågan står det inget om sådant som tema, bärande idé eller övergripande budskap men här kan du med fördel koppla innehållet till det författaren vill föra fram.

Nu är det dags att annotera texten och samla idéer med utgångspunkt i den vägledande frågan och dess koppling till tema/budskap etc. Att annotera innebär att du interagerar med texten: stryk under, ställ frågor till texten, anteckna viktiga iakttagelser, skriv i marginalen, ringa in viktiga ord…

Gå igenom dina anteckningar och ställ dig frågan: Hur skapar textdrag och författarval mening?

Steg 3 – Formulera en tes/ett argument

Nu är det dags att formulera en tes/ett argument – en mening där du mer eller mindre utförligt besvarar den vägledande frågan. Ett svar på frågan ”Hur bidrar diktens stil och språk till att förstärka dess innehåll?” skulle till exempel kunna börja så här: ”Genom de många känsloladdade orden och bildspråket förstärker författaren diktjagets känsla av olust inför det som kommer att ske”.

Steg 4 – Gör en plan

Nu är det dags att organisera dina anteckningar till en fungerande struktur. En plan kan se ut på många olika sätt och den kan vara mer eller mindre detaljerad. En del föredrar att göra en tanke-karta och andra att skriva en hel disposition. Du får du prova dig fram till vad som passar dig bäst. Du behöver också ta hänsyn till tiden (SL: 1 timme och 15 minuter, HL: 2 timmar och 15 minuter).

Ett sätt att göra en snabb och enkel plan är att välja ut relevanta exempel/citat från texten och organisera dem under rubriker, som kan vara formulerade som kärnmeningar. Läs mer om kärnmeningar här.

Granska din plan innan du går vidare till nästa steg för att försäkra dig om att du verkligen svarar på frågan.

Steg 5 – Skriv textanalysen

Nu är du redo att börja skriva!

Under tiden du skriver är det viktigt att du hela tiden tänker på att det du skriver har en tydlig koppling till den vägledande frågan.

I inledningen presenterar du texten (titel, författare, utgivningsår, genre etc.) och dess tema, bärande idéer och/eller budskap. Du kan även ta upp textens innehåll men var kortfattad. Introducera sedan analysfrågan eller en tes som du formulerat utifrån denna.

I konklusionen knyter du ihop ditt resonemang och säger något om texten som helhet. Besvara analysfrågan. Rada inte bara upp sådant som du redan tagit upp utan dra slutsatser utifrån de aspekter som du har analyserat. Hur relaterar textens delar till helheten, temat och/eller budskapet? Utvärdera slutligen hur textdrag och/eller författarval skapar mening.

Förhoppningsvis har du några minuter kvar när du har skrivit klart. Läs då igenom texten igen: Finns det något som är otydligt? Kontrollera sådant som stavning, grammatik och meningsbyggnad.

Skriv kärnmeningar och stycken

Att skriva träffande kärnmeningar och effektiva stycken kräver övning.

Vad är en kärnmening?

En kärnmening är en mening som ger en koncentrerad bild av det allra viktigaste i stycket och återkopplar till den analysfråga du ska besvara i texten som helhet. Kärnmeningen placeras ofta, men inte alltid, först i varje stycke i textens huvuddel.

Kärnmeningar signalerar till läsaren att du nu går vidare till din nästa idé. På så sätt blir din text mer läsarvänlig. Dessutom kan kärnmeningarna hjälpa dig under planeringen av analysen. Skriv ner kärnmeningar under planeringstiden och använd dem för att försäkra dig om att du kan koppla det du skriver och dina exempel till analysfrågan.

Att skriva stycken

Bonustips: Om du märker att det enkelt går att byta ut eller flytta runt dina kärnmeningar när du har skrivit ner dem så har du nog skrivit en lista med punkter och inte ett argument. Målet är att dina punkter ska följa en röd tråd som utvecklas allteftersom. En punkt ska leda till nästa som i sin tur leder till nästa och så vidare. Använd också sambandsord för att koppla ihop olika stycken med varandra.

Ett stycke ska vara tydligt sammanhållet och fokusera på en av de poänger du vill göra.

Inled varje stycke med en kärnmening som dels beskriver vad stycket handlar om, dels återkopplar till analysfrågan. I stycket ska du sedan genom olika exempel och förklaringar utveckla, precisera och nyansera det som står i kärnmeningen.

Att skapa en röd tråd i och mellan textens stycken är också viktigt. Läs mer om det här.

Grafiskt markeras ett nytt stycke genom indrag eller blankrad. Undvik hybridstycken (när du börjar ett stycke på en ny rad utan indrag eller blankrad).

Exempel på stycke med kärnmening
Stycket nedan är skrivet utifrån dikten ”Näcken” (1821) av Erik Johan Stagnelius. Dikten finns att läsa på Litteraturbanken: https://litteraturbanken.se/skolan/poesi-forfattare-erik-johan-stagnelius-nacken/

Vägledande fråga: Hur skildras det utanförskap Näcken upplever i dikten?

Temat utanförskap förhöjs genom diktens uppbyggnad där den första ljusa strofen övergår i en mörk dramatisk avslutning där Näcken helt har förlorat sin lust att leva. I diktens inledning framstår Näckens tillvaro som både idyllisk och fridfull. Näckens värld är en idyllisk plats fylld av olika sinnesintryck. Stagnelius talar till våra olika sinnen som syn och hörsel. Vi kan se ”Kvällens gullmoln” och de dansande älvorna framför oss och vi kan höra ljudet av fiolen som ”rör i silverbäcken” och klangen ”från källans vatten”. Hörselintrycken förstärks ytterligare av Stagnelius användning av i-assonans för att skapa en känsla av porlande vatten. Tillsammans byggs en fridfull stämning upp. Denna stämning förbyts dock inom kort. Redan i den andra strofen kliver en ung pojke in i handlingen och när han hör Näckens fiolspel ropar han ”i den stilla natten”. Efter orden ”i den stilla natten” blir allt annat än lugnt för pojken ropar elaka ord mot Näcken. Den tredje och fjärde strofen består uteslutande av pojkens hårda ord. Han börjar med att ställa nedlåtande frågor där han ifrågasätter Näckens huvudsyssla – fiolspelandet och undrar om det kan ”smärtorna fördela”. Utan att veta om Näcken känner någon smärta påstår pojken här att Näcken spelar för att mildra dem. Vidare betonar pojken att Näcken är en utböling som är utestängd från gemenskapen: “Skall Guds barn dock aldrig bliva!”. Utropstecknet i slutet av raden förstärker pojkens ord. I hans ögon är Näcken något slags missfoster som aldrig kommer accepteras som ett av Guds barn. Den fridfulla stämningen har blivit destruktiv – och Näckens sinnesstämning har övergått från att vara ljus till att bli mörk. Han reagerar nämligen mycket negativt på pojkens hårda ord. Nu, kanske för första gången, upplever Näcken det utanförskap som pojken velat pådyvla honom. Det går så långt att han bestämmer sig för att aldrig mer göra det han älskar mest, nämligen att spela på sin fiol: “Gigan tystnar. Aldrig Näcken / Spelar mer i silverbäcken”. Dessa rader avslutar dikten och den sista strofens sista ord ”silverbäcken” är även den första strofens sista ord – stämningen kunde dock inte vara mer annorlunda. Den idyllisk bilden av bäcken som inleder dikten står i skarp kontrast till de mörka avslutande raderna där ”Gigan tystnar” och Näcken aldrig mer spelar ”i silverbäcken” och den första strofens ljuva musik kontrasteras av den totala tystnaden i den sista strofen. Näckens utanförskap blir alltså tydligt genom diktens tre skilda delar: den fridfulla inledningen och slutligen Näckens förlorade livslust då han genom pojkens hårda ord inser att han aldrig kommer att bli en i gemenskapen utan alltid kommer att vara utstött i samhället.

Kommentar: Stycket inleds med kärnmeningen: ”Temat utanförskap förhöjs genom diktens uppbyggnad där den första ljusa strofen övergår i en mörk dramatisk avslutning där Näcken helt har förlorat sin lust att leva”. Den är kanske något lång men här introduceras de idéer som sedan följs upp i stycket. Det märks att eleven har haft mycket att säga om dikten och temat. En mängd aspekter tas upp och några hade med fördel kunnat utvecklas något. Iakttagelserna om dikten stöds dock av flera konkreta exempel och förklaringar. I den sista delen görs kopplingar tillbaka till kärnmeningen. I vissa delar av stycket saknas ett tydligt fokus på hur utanförskapet skildras.

Analysuppgifter – öva inför Paper 1

Här kan du hitta några olika litterära texter (med vägledande fråga) att analysera som förberedelse för din Paper 1-examination.

Analysuppgift 1

Här ska du få analysera ett utdrag ur novellen ”Far och jag” (1924) av Pär Lagerkvist. I novellen möter vi en pojke och hans pappa som är ute på en lång söndagspromenad. Stämningen är inledningsvis god men så mörknar det plötsligt och pojken blir rädd. Novellen hittar du här (utdraget börjar med ”Ja, det var en fin dag” och slutar med ”...han ville väl jag skulle vara som han och inte tycka det var någonting”).

Vägledande fråga: Hur skildras förhållandet mellan far och son i novellen?

Analysuppgift 2

Här ska du få analysera dikten ”Åt katten” (1958) av Majken Johansson.

Vägledande fråga: Hur byggs bilden av diktjaget och dennes syn på kärlek upp?

Analysuppgift 3

Nu ska du få analysera ett utdrag ur dramat I telefon (1887) av Victoria Benedictsson.

I centrum för handlingen står den föräldralösa Siri som bor hos sin farbror och hans familj. När utdraget tar sin början ringer en vän, Karl, för att tala med Siri.

Vägledande fråga: Vad avslöjar karaktärernas repliker om maktförhållandena dem emellan?

Utdraget finns här (läs från och med "Siri sitter och skriver...” till scenanvisningen "kastar sig ner vid skrivbordet och gömmer ansiktet i sina händer. Man hör en bortrullande vagn").

Bli bättre på analys med SparkSwedish

Vill du bli bättre på att analysera litterära texter? SparkSwedish erbjuder både lektionspaket och fristående lektioner. Under lektionerna med fokus på litterär analys får du träna på att analysera drama, dikt samt prosa- och sakprosatexter. Du får också lära dig olika sätt att organisera din textanalys och använda ett språk och en stil som lämpar sig för uppgiften.

Lektionspaketet med 10 lektioner innehåller:

10 lärarledda lektioner med fokus på litterär analys
Omfattande studiematerial
Dikter och utdrag för analys
Konstruktiv feedback på två av dina analyser

Kontakta oss, boka en kostnadsfri konsultation eller boka dina dina svensklektioner här.

Kontakta oss