Informellt och formellt språk

Hej, god dag, hallå eller hejsan! Vilken hälsning du använder beror på vem du pratar med och vilken situation du befinner dig i.

Språk fungerar lite som kläder: kostym passar i vissa sammanhang, medan hoodie och jeans passar bättre i andra. På samma sätt behöver du anpassa språket efter situation, mottagare och syfte.

I skolan är det särskilt viktigt att veta när ett vardagligt språk fungerar och när texten behöver vara mer formell.

Olika stilnivåer

Stilnivå handlar om hur informell eller formell språket är i tal eller skrift. Ofta delas språket in i tre olika stilnivåer som vi här kallar för informell, neutral och formell.

Informell

Informellt språk använder vi framför allt med personer vi känner väl, till exempel när vi pratar med kompisar eller skriver sms. Det kan innehålla slang och vardagliga ord, dialektala uttryck, svordomar, talspråkliga ordformer samt korta eller ofullständiga meningar.

Exempel: Asså, jag fattar typ ingenting.

Neutral

Neutralt språk ligger mellan informellt och formellt språk. Det följer skriftspråkets regler men känns ändå naturligt och lätt att läsa.

Det kännetecknas av:

vanliga ord från standardspråket
fullständiga meningar
tydlig meningsbyggnad
korrekt stavning och interpunktion

Neutralt språk används bland annat i dagstidningar, informationsmaterial och många skoltexter.

Exempel: Jag förstår inte riktigt hur uppgiften ska genomföras.

Formell

Formellt språk används i sammanhang där texten behöver vara saklig, exakt och genomarbetad, till exempel i vetenskapliga texter, myndighetstexter, utredningar och protokoll.

Det kännetecknas av:

precisa och innehållsrika ord
få vardagliga uttryck
tydliga samband mellan meningarna
ett sakligt och koncentrerat språk
en genomtänkt meningsbyggnad

Exempel: Instruktionerna för uppgiftens genomförande behöver förtydligas.

Ett formellt språk behöver inte vara krångligt. En bra formell text är framför allt tydlig, korrekt och anpassad till sitt sammanhang.

I skoltexter passar ofta ett neutralt språk med vissa formella inslag.

Skilj på tal och skrift

Vi uttrycker oss inte på samma sätt när vi talar som när vi skriver. I ett samtal kan vi använda tonfall, pauser, gester och ansiktsuttryck för att förtydliga det vi menar. Den som lyssnar kan också be oss att upprepa eller förklara.

I en skriven text finns inte samma möjligheter. Därför behöver innehållet vara tydligt redan från början. Att skriva precis som man talar fungerar alltså inte alltid så bra.

Några skillnader mellan talspråk och skriftspråk

Det finns flera saker som skiljer talspråket från skriftspråket. Några exempel:

Förstärkningsord, som jätte- och väldigt, är vanliga i talspråket. I formella texter kan du ofta uttrycka dig mer precist.
Utfyllnadsord, som typ, liksom, bara och så fyller ofta en funktion i samtal men kan göra en skriven text vag eller omständlig.
Vissa ord har både en talspråklig och en skriftspråklig form. Några exempel (tal-skrift): eran-er, dom-de/dem, tillbaks-tillbaka och sån-sådan.
I skriftspråket är ordförrådet mer varierat och innehåller färre upprepningar.
Några ord har en variant som ofta användas i informella sammanhang och en som bör användas i formellt skriftspråk. Ett exempel är det informella "kolla" som har sin motsvarighet och de mer formella orden kontrollera, titta och leta.
I talspråket är ofullständiga meningar vanliga.
I formell skrift ska du följa språkets skriv- och stavningsregler. Skrivreglerna finns i boken Svenska skrivregler utgiven av Språkrådet och när det gäller stavning är det framförallt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok (SO) som gäller. SAOL och SO finns på www.svenska.se.

Tal- och skriftspråkliga former

Förbättra ditt språk genom att lära dig skillnaden mellan talspråkliga och skriftspråkliga former. De talspråkliga formerna är inte alltid fel. De kan passa utmärkt i exempelvis dialoger, sms och andra informella texter. I formella skoltexter används däremot vanligtvis de skriftspråkliga formerna.

Talspråk

sen

mej/dej/sej

dom

våran/vårat

eran/erat
medans

tillbaks
nån/nåt

säjer

funka

massa

sån/sånt

fatta

Skriftspråk

sedan

mig/dig/sig

de/dem

vår/vårt

er/ert
medan

tillbaka

någon/något

säger

fungera

en mängd, många

sådan/sådant

förstå

Att skriva formellt

Ett formellt språk är opersonligt. Det betyder dock inte att du som skriver inte får synas i texten. I vissa sammanhang är det exempelvis bättre att skriva ”jag” istället för att skriva en krånglig formulering som riskerar att bli otydlig. Ofta är det till exempel bättre att skriva ”I analyser kommer jag att…” istället för ”Analyser kommer att ta upp…”.

Att skriva formellt handlar dock inte bara om att skriva opersonligt utan även om att skriva koncentrerat, precist och skriftspråkligt. Detta ska vi titta närmare på nu.

Skriv sakligt

En saklig text fokuserar på ämnet och undviker känsloladdade eller svepande formuleringar.

Mindre sakligt:
Det här resultatet är förstås helt fantastiskt.

Mer sakligt:
Resultatet visar en tydlig förbättring.

Att skriva sakligt betyder inte att du alltid måste undvika jag. I vissa texter är det både naturligare och tydligare att visa vem som utför en handling.

Aktiv formulering:
I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling.

Passiv formulering:
I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling.

Båda formuleringarna fungerar. Välj den som passar texttypen och gör meningen tydligast.

Var däremot försiktig med pronomen som man, du och vi när det är oklart vilka personer orden syftar på.

Otydligt:
Man ser att resultatet har förändrats.

Tydligare:
Resultatet visar en förändring.

Skriv koncentrerat och precist

En koncentrerad text går rakt på sak och undviker överflödiga ord. Det betyder inte att texten ska vara så kort som möjligt, utan att varje ord ska fylla en funktion.

Omständligt:
Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande.

Mer koncentrerat:
Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling.

Var också försiktig med vaga ord som saker, bra, dålig, mycket och på något sätt. Försök i stället att förklara exakt vad du menar.

Vagt:
Undersökningen visar många bra saker.

Precist:
Undersökningen visar att elevernas läsförståelse har förbättrats.

Substantiv kan göra en text mer koncentrerad, men för många abstrakta substantiv kan också göra språket tungt. Målet är inte att pressa in så många substantiv som möjligt, utan att uttrycka informationen tydligt och effektivt.

Jämför:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. = 12 ord, 25 % substantiv
Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. = 5 ord, 60 % substantiv

Skriv skriftspråkligt
Vissa ord fungerar bra i vardagliga samtal men kan behöva ersättas i formella texter.

Vardagligt

prata
kolla

jobba
fatta
få reda på
även fast
eftersom att

utav

Mer formellt

tala, diskutera
kontrollera, undersöka
arbeta
förstå
ta reda på, undersöka
även om
eftersom
av

Det formella alternativet beror på sammanhanget. Kolla kan exempelvis betyda både titta, kontrollera och undersöka. Välj det ord som uttrycker din betydelse mest exakt.

Jämför stilnivåerna

Talspråkligt och informellt:
Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån.

Neutralt:
Sedan undersökte vi om det var möjligt att tala med någon.

Mer formellt:
Därefter undersöktes möjligheten att genomföra ett samtal.

Den formella meningen är inte automatiskt bättre. Det bästa alternativet är det som passar textens syfte, mottagare och sammanhang.

Kom ihåg

Ett informellt språk passar ofta i vardagliga samtal och personliga meddelanden.

Ett neutralt språk passar i många skoltexter och i information som ska vara tydlig och lättillgänglig.

Ett formellt språk passar när texten behöver vara särskilt saklig, precis och genomarbetad.

Det viktigaste är inte att alltid skriva formellt. Det viktigaste är att kunna välja rätt stil för rätt situation.

Övningar tal och skrift

Här finns några olika övningar: