Individuell muntlig presentation

Känns den individuella muntliga uppgiften svår att få grepp om? Med rätt förberedelser blir den mycket enklare. Här får du hjälp att välja ett tydligt fokus, koppla dina verk till en global fråga och förbereda en genomtänkt presentation.

Vad är den individuella muntliga uppgiften?

Den individuella muntliga uppgiften är en presentation där du undersöker en global fråga i två verk som du har arbetat med under kursen.

Du har tio minuter på dig att presentera dina tankar. Därefter ställer läraren frågor i ungefär fem minuter.

Uppgiften är: ”Undersök hur två av de verk som du har läst, genom sitt innehåll och sin form, framställer den globala fråga som du har valt.”

Enkelt uttryckt ska du visa hur den globala frågan kommer fram i de två verken och hur olika val i innehåll och form påverkar detta.

Det viktigaste är alltså inte bara vad verken handlar om, utan hur de tar upp och gestaltar frågan.

Vilka verk ska du välja?

Vilka verk du ska arbeta med beror på vilken kurs du läser: Svenska A Litteratur eller Svenska A Språk och litteratur. Själva uppgiften är densamma, men vilka slags verk du ska använda skiljer sig åt.

I Svenska A Språk och litteratur ska du välja:

ett litterärt verk (till exempel en roman, novell eller diktsamling)
ett icke-litterärt verk (till exempel en samling artiklar eller krönikor av samma skribent, en samling annonser från samma avsändare, en samling seriestrippar av samma sserietecknare)

I Svenska A Litteratur ska du välja:

ett verk som ursprungligen är skrivet på svenska
ett verk som är översatt till svenska

Här arbetar du alltså bara med litterära verk.

I båda kurserna ska du välja ett utdrag ur varje verk. Utdraget ska vara tillräckligt innehållsrikt för att du ska kunna göra en tydlig analys. Om verket består av kortare texter, till exempel dikter, annonser eller seriestrippar, kan ett helt stycke eller en hel text fungera som utdrag.

Vad är en global fråga?

En global fråga är en fråga som är viktig i många delar av världen och som påverkar människors liv, både på en större nivå och i vardagen.

För att fungera i den här uppgiften behöver frågan:

vara relevant i flera länder eller sammanhang
ha betydelse för många människor
kunna märkas i människors vardag

Det räcker alltså inte att frågan bara gäller en specifik plats eller en enskild situation i ett verk.

Exempel på områden som ofta leder till globala frågor är:

makt och rättvisa
identitet och tillhörighet
jämställdhet
migration
utbildning
teknik och miljö

Du kan använda de områden som finns i kursen som stöd när du letar efter en fråga, men du måste inte utgå från dem. Det viktigaste är att din fråga uppfyller kraven och går att undersöka tydligt i båda de verk som du har valt.

Formulera och avgränsa den globala frågan

När du formulerar en globala fråga behöver du avgränsa den så att den blir tydlig och möjlig att undersöka på tio minuter. Om du väljer något stort som ”makt”, ”miljö” eller ”identitet” blir det svårt att säga något tydligt och genomtänkt.

Du behöver därför göra frågan mer specifik och tydlig. Här är några exempel:

För brett: Utbildning
Mer avgränsat: Hur påverkar ojämlik tillgång till utbildning människors framtidsmöjligheter?

För brett: Migration

Mer avgränsat: Hur påverkas människors identitet av att flytta till ett nytt land?

För brett: Teknik och miljö

Mer avgränsat: Hur kan samhället balansera tekniska framsteg mot behovet av att skydda naturen?

En bra global fråga ska fungera i båda verken du har valt. Innan du bestämmer dig kan du därför testa din fråga genom att ställa några enkla frågor till dig själv:

Går det tydligt att undersöka frågan i båda verken?
Finns det tillräckligt mycket att analysera?
Är frågan tillräckligt avgränsad för att fungera på tio minuter?
Går det att undersöka både innehåll och form i relation till frågan?

Om du kan svara ja på de här frågorna är du på rätt väg.

Välj verk och utdrag

När du väljer verk och utdrag behöver du tänka på om de ger dig tillräckligt mycket att undersöka i relation till den globala frågan. Det viktigaste är alltså inte att du väljer dina favoritverk, utan att välja verk som fungerar bra för just den här uppgiften.

Den globala frågan ska gå att undersöka tydligt i båda verken. Det behöver också finnas relevanta val i innehåll och form som du kan analysera. I ett litterärt verk kan det till exempel handla om berättarperspektiv, karaktärer, miljö, struktur, symboler eller ordval. I ett icke-litterärt verk kan det handla om tilltal, bildval, färger, layout, rubriker eller samspelet mellan text och bild.

När du väljer utdrag bör du fråga dig:

Syns den globala frågan tydligt i utdraget?
Finns det flera konkreta detaljer att analysera?
Finns det val i både innehåll och form som är relevanta?
Ger utdraget en bra bild av hur den globala frågan behandlas i verket?
Kan jag säga något om både utdraget och verket som helhet?

Välj inte ett utdrag bara för att det innehåller ett tydligt citat eller en dramatisk händelse. Ett bra utdrag ska ge dig möjlighet att göra en genomtänkt analys.

Om verket består av kortare texter, till exempel dikter, annonser eller seriestrippar, kan en hel text fungera som utdrag. Verket som helhet är då den större samling som texten ingår i, till exempel en diktsamling, en reklamkampanj eller flera seriestrippar av samma serietecknare.

Förstå sambandet mellan den globala frågan och författarens eller avsändarens val

När du analyserar ska du hela tiden undersöka hur olika val i verket påverkar hur den globala frågan kommer fram. Den globala frågan och författarens eller avsändarens val ska alltså inte behandlas som två separata delar.

Det räcker inte att först berätta att ett verk handlar om till exempel makt och sedan räkna upp några stilgrepp. Du behöver förklara hur ett visst val gör att makten framstår på ett särskilt sätt.

Du kan tänka så här: val → belägg → förklaring → global fråga

Exempel: Författaren låter berättelsen skildras ur barnets perspektiv. Det märks genom det enkla språket och barnets begränsade förståelse av situationen. Perspektivet gör att de vuxnas makt blir tydligare och visar hur utsatt ett barn kan vara.

Här kopplas perspektivet direkt till den globala frågan. Analysen stannar alltså inte vid att konstatera att texten har ett barnperspektiv.

Du kan använda frågor som:

Vilket val lägger jag märke till?
Var syns det i texten eller bilden?
Hur fungerar valet?
Vad får det läsaren eller mottagaren att förstå?
Hur påverkar valet hur den globala frågan kommer fram?

I en litterär text kan valet till exempel vara ett berättarperspektiv, en kontrast, en symbol eller en förändring i miljön.

I en icke-litterär text kan det vara ett bildutsnitt, en färg, en rubrik, ett tilltal eller hur olika delar har placerats.

Det viktiga är inte hur många val du hinner nämna, utan hur väl du kan förklara dem.

Analysera utdraget och verket som helhet

Under presentationen behöver du undersöka hur den globala frågan kommer fram både i utdraget och i verket som helhet. De två delarna är lika viktiga och behöver få ordentligt med utrymme.

I utdraget kan du gå nära texten och analysera konkreta detaljer. Du kan till exempel hänvisa till ord, formuleringar, bilder, kontraster, strukturer eller visuella val.

När du behandlar verket som helhet behöver du visa att du känner till mer än just utdraget. Du kan ta upp andra delar av verket där den globala frågan syns, förändras eller utvecklas. Du kan också undersöka om samma typer av val återkommer på andra ställen.

Du kan till exempel fråga dig:

Hur kommer den globala frågan fram i utdraget?
Vilka val är viktigast i just den här delen?
Hur kommer den globala frågan fram i andra delar av verket?
Återkommer samma val eller mönster?
Förändras sättet som frågan behandlas på under verkets gång?
Finns det andra delar av verket som nyanserar eller komplicerar frågan?

Undvik att behandla verket som helhet som en kort bakgrund. Det räcker inte att bara säga vad verket handlar om. Du behöver också analysera hur den globala frågan behandlas i flera delar av verket.

Det går att strukturera detta på olika sätt. Du kan först behandla verket som helhet och sedan utdraget, eller arbeta med några olika aspekter och inom varje aspekt ta upp både utdraget och helheten. Det viktiga är att båda får en tydlig och balanserad behandling.

Förslag på olika strukturer för presentationen

En tydlig struktur hjälper dig att hålla fokus, använda tiden väl och göra presentationen lätt att följa. Det finns flera sätt att lägga upp presentationen, men alla behöver innehålla en inledning, en huvuddel och en avslutning.

Inledning

Inledningen ska ge läraren en tydlig bild av vad du kommer att undersöka. Håll den kort så får du mer tid över till själva analysen.

I inledningen bör du:

formulera den globala fråga du har valt
presentera de två verken och deras upphovspersoner
kort förklara vad du kommer att undersöka i verken

Du behöver inte sammanfatta verkens handling eller ge långa presentationer av författarna. Ta bara med den bakgrund som den som lyssnar behöver för att förstå din analys.

Avsluta inledningen med att kort tala om vilka val eller aspekter du kommer att fokusera på i varje verk. Var konkret. Nämn till exempel berättarperspektiv, karaktärisering, struktur, bildspråk, tilltal, bildval eller layout, men bara sådant som verkligen är viktigt för din undersökning.

Du kan till exempel börja så här:

Den globala fråga jag har valt är hur människors identitet påverkas av att leva mellan olika kulturer. Jag kommer att undersöka frågan i [verk 1] av [upphovsperson] och [verk 2] av [upphovsperson]. I det första verket fokuserar jag på berättarperspektivet och huvudpersonens relation till sin omgivning. I det andra undersöker jag hur bildspråk och miljö används för att skildra känslan av utanförskap.

Inledningen ska alltså fungera som en karta över presentationen. När den är klar ska det vara tydligt vilka verk du har valt, vilken global fråga du undersöker och vad du kommer att fokusera på.

Huvuddel

Huvuddelen är presentationens största och viktigaste del. Här undersöker du hur den globala frågan kommer fram i de två utdragen och i verken som helhet.

För varje verk behöver du behandla:

hur den globala frågan kommer fram i verket som helhet
hur den globala frågan kommer fram i det valda utdraget
vilka val i innehåll och form som är viktiga i både verket som helhet och i utdraget
hur dessa val påverkar sättet som den globala frågan behandlas på
tydliga belägg från utdraget och relevanta hänvisningar till andra delar av verket

När du analyserar utdraget bör du hänvisa till exakta ord, formuleringar, bilder eller andra detaljer. Använd radnummer så att den som lyssnar enkelt kan följa med: På rad fyra till fem använder författaren …

När du behandlar verket som helhet behöver du vara konkret även där. Undvik allmänna formuleringar som ”detta syns i hela verket”. Ta istället upp bestämda händelser, delar, återkommande mönster eller andra tydliga exempel.

Det viktigaste är att du inte skiljer analysen av olika val från den globala frågan. Du ska inte först räkna upp stilgrepp och sedan förklara vad verket säger om frågan. Visa istället direkt hur ett visst val påverkar sättet som frågan kommer fram.

Du kan bygga upp ett resonemang så här:

Presentera det val du vill analysera.
Ge ett tydligt belägg.
Förklara hur valet fungerar.
Visa hur valet påverkar sättet som den globala frågan behandlas på.

Exempel: Författaren använder ett begränsat berättarperspektiv, vilket gör att läsaren bara får ta del av huvudpersonens upplevelser. Det blir särskilt tydligt när … Perspektivet visar hur isolerad huvudpersonen känner sig och förstärker på så sätt verkets behandling av hur migration kan påverka människors känsla av tillhörighet.

Varje del av huvuddelen ska alltså föra undersökningen framåt. Bakgrund, sammanfattningar och beskrivningar bör bara finnas med när de behövs för att göra analysen begriplig.

Övergångar mellan delarna

Tydliga övergångar hjälper den som lyssnar att följa hur presentationen är uppbyggd. De visar också hur dina idéer hänger ihop. Du kan till exempel säga:

Jag går nu vidare till hur den globala frågan behandlas i utdraget.
I verket som helhet kommer detta även fram genom …
Ett annat viktigt val är …
Jag går nu vidare till det andra verket.
I det andra verket behandlas den globala frågan genom …
Slutligen vill jag lyfta fram …

Övergångarna behöver inte vara avancerade. Deras uppgift är att tydligt visa när du går vidare till en ny del eller tanke.

Avslutning

Avslutningen ska samla ihop presentationens viktigaste tankar och tydligt återvända till den globala frågan.

I avslutningen bör du:

kort ta upp vad din analys har visat
lyfta fram de viktigaste slutsatserna om vart och ett av verken
återknyta tydligt till den globala frågan

Undvik att bara upprepa inledningen eller rada upp allt du redan har sagt. Försök istället att formulera vad analysen leder fram till.

Du kan till exempel avsluta så här: Analysen visar alltså att den globala frågan kommer fram på olika sätt i de två verken. I [verk 1] används framför allt … för att visa … I [verk 2] används istället … för att lyfta fram … Båda verken visar därmed hur …

Två möjliga sätt att strukturera huvuddelen

När du har bestämt vad du vill ta upp kan du välja den struktur som passar ditt material bäst. Det finns ingen modell som fungerar bäst för alla verk.

Modell 1: Helheten först, utdraget sedan

I den här modellen behandlar du först hur den globala frågan kommer fram i verket som helhet. Därefter går du vidare till en närmare analys av utdraget.

Strukturen kan se ut så här:

Inledning

Verk 1 som helhet
Utdrag ur verk 1

Verk 2 som helhet
Utdrag ur verk 2

Avslutning

När du behandlar verket som helhet kan du ta upp viktiga händelser, mönster och val som återkommer i flera delar av verket. I analysen av utdraget går du sedan närmare in på konkreta detaljer och belägg.

Den här modellen passar bra om du vill ge en tydlig överblick över verket innan du går in på utdraget. Du behöver dock planera noggrant så att utdraget och helheten får ungefär lika stort utrymme.

Modell 2: Arbeta med olika aspekter

I den här modellen delar du upp analysen av varje verk i några tydliga aspekter. Inom varje aspekt behandlar du både utdraget och verket som helhet. Strukturen kan se ut så här:

Inledning

Verk 1, aspekt 1: utdrag och helhet
Verk 1, aspekt 2: utdrag och helhet
Verk 1, aspekt 3: utdrag och helhet

Verk 2, aspekt 1: utdrag och helhet
Verk 2, aspekt 2: utdrag och helhet
Verk 2, aspekt 3: utdrag och helhet

Avslutning

En aspekt kan till exempel vara berättarperspektiv, miljö, karaktärisering, struktur, bildspråk, färg, layout eller tilltal. Vilka aspekter du väljer beror på verken och den globala frågan.

Den här modellen passar bra när samma val eller mönster syns både i utdraget och i andra delar av verket. Den kan göra det lättare att växla mellan detaljanalys och behandling av helheten utan att de blir två helt separata block.

Välj inte tre aspekter bara för att följa modellen. Två välutvecklade aspekter är bättre än tre som behandlas snabbt och ytligt.

Välj den struktur som passar ditt material

Båda modellerna kan fungera bra. Det viktiga är att strukturen hjälper dig att:

hålla den globala frågan i fokus genom hela presentationen
analysera val i innehåll och form
använda tydliga och relevanta belägg
behandla både utdraget och verket som helhet
ge de två verken ungefär lika mycket utrymme
utveckla idéerna i en tydlig och logisk ordning

När du har gjort en första plan kan du prova att hålla presentationen. Då märker du ofta om strukturen fungerar eller om någon del får för lite tid, upprepas eller hamnar på fel plats.

Skapa balans och hålla fokus

En välfungerande presentation behöver vara balanserad och tydligt fokuserad på uppgiften. Det betyder att båda verken, båda utdragen och båda verken som helhet behöver få ordentligt med utrymme.

Det är lätt att lägga för mycket tid på det verk man känner till bäst eller på det utdrag som känns enklast att analysera. Försök därför att planera tiden i förväg.

Du kan till exempel kontrollera:

Får de två verken ungefär lika mycket tid?
Behandlar jag både utdraget och verket som helhet?
Håller jag mig hela tiden till den globala frågan?
Förklarar jag hur val i innehåll och form påverkar hur frågan kommer fram?
Har jag tagit bort sådant som inte behövs?

Var särskilt försiktig med långa sammanfattningar. Du behöver ge tillräckligt med bakgrund för att analysen ska bli begriplig, men inte återberätta hela handlingen eller beskriva varje detalj i utdraget.

Det kan hjälpa att fråga sig: För min nästa punkt analysen framåt, eller tar den bara tid?

Tydliga övergångar hjälper också till att hålla ihop presentationen. Du kan till exempel säga:

Nu går jag vidare till …
I verket som helhet ser vi också …
I utdraget blir detta tydligt genom …
Ett annat viktigt val är …
Detta påverkar hur den globala frågan kommer fram genom att …

På så sätt blir det lättare för den som lyssnar att följa din tankegång.

Öva inför presentationen

När du övar inför presentationen behöver du träna både på innehållet, tiden och själva framförandet.

Börja med att tala igenom hela presentationen högt. Ta tid och kontrollera hur länge varje del tar. Om presentationen blir för lång behöver du välja bort sådant som inte är tillräckligt viktigt. Om den blir för kort kan du behöva utveckla analysen och förklara dina belägg tydligare.

Öva flera gånger, men försök inte att memorera ett färdigt manus ord för ord. Det kan göra att presentationen låter stel och att det blir svårt att komma vidare om du tappar bort dig.

Du kan istället öva på att:

tala utifrån nyckelord
förklara samma idé med olika formuleringar
hänvisa tydligt till utdragens radnummer
utveckla ett belägg utan att läsa innantill
tala tydligt och hålla ett lugnt tempo

Det kan också vara hjälpsamt att spela in dig själv eller be någon annan att lyssna. En person som inte känner till din plan kan ofta märka var resonemanget blir otydligt eller var det behövs en bättre övergång.

Förbered materialet till presentationen

Inför presentationen behöver du förbereda både dina två utdrag och ditt papper med stödanteckningar. Om materialet är tydligt och lätt att använda blir det enklare att hålla fokus när du talar.

Du ska ha med dig ett utdrag ur varje verk. Utdragen får inte innehålla egna anteckningar, markeringar eller kommentarer. Däremot ska de ha tydliga radnummer, så att du snabbt kan hänvisa till en viss del.

Du kan till exempel säga:

På rad 4 beskriver berättaren …

eller:

I texten på raderna 8-11 används …

Radnumren gör det också lättare för den som lyssnar att följa din analys. Kontrollera därför i förväg att de är tydliga och att du själv snabbt hittar i utdragen.

Du ska också ha med dig ett separat papper med högst tio stödanteckningar. Kontrollera att du före presentationen har:

rätt version av båda utdragen
tydliga radnummer
utdrag utan egna anteckningar
högst tio stödanteckningar
ordning på pappren så att du enkelt hittar det du behöver

Använd de tio stödanteckningarna effektivt

De tio stödanteckningarna ska hjälpa dig att minnas presentationens struktur och viktigaste tankar. De ska inte vara ett färdigt manus som du försöker läsa upp.

Skriv därför korta nyckelord och påminnelser istället för hela stycken. Varje punkt kan innehålla flera korta delar, till exempel ett centralt val, ett belägg och vad du vill säga om det.

En punkt skulle kunna se ut så här:

Verk 1, utdrag: begränsat berättarperspektiv, rad 5-8, visar huvudpersonens osäkerhet och brist på kontroll.

En annan kan se ut så här:

Verk 2, helhet: återkommande bilder av stängda dörrar, förstärker känslan av utestängning.

Dina anteckningar kan till exempel hjälpa dig att minnas:

den globala frågan
vad du ska ta upp i inledningen
huvudpunkterna för verk 1
viktiga radnummer och belägg
vad du ska säga om verket som helhet
huvudpunkterna för verk 2
övergången mellan verken
vad du ska ta upp i avslutningen

Öva med exakt samma anteckningar som du ska använda på presentationsdagen. Då märker du om något är för otydligt, om en viktig punkt saknas eller om du har skrivit mer än du hinner använda.

Förbered dig på lärarens frågor

Efter presentationen följer ungefär fem minuter då läraren ställer frågor. Frågorna ger dig möjlighet att visa mer av dina kunskaper och utveckla sådant som du inte hann säga under de första tio minuterna.

Läraren kan be dig att förklara mer om:

ett av utdragen
ett av verken som helhet
ett val som författaren eller avsändaren har gjort
hur ett visst val påverkar hur den globala frågan kommer fram
ett belägg som du har använt
en del av analysen som behöver förtydligas

Du kan till exempel få frågor som:

Kan du utveckla hur berättarperspektivet påverkar vår förståelse av den globala frågan?
Finns det fler exempel på detta i verket som helhet?
Varför tycker du att just detta bildval är viktigt?
Hur stöder utdraget din tolkning?

Du behöver inte försöka gissa vilka frågor läraren kommer att ställa. Förbered dig istället genom att se till att du känner båda verken väl och kan utveckla dina viktigaste tankar.

När du svarar kan du ta någon sekund för att tänka. Börja gärna med ett tydligt svar och utveckla det sedan med ett exempel eller belägg.

Om läraren frågar om något du redan har nämnt bör du inte bara upprepa samma formulering. Försök istället att lägga till en ny detalj, ett annat exempel eller en tydligare förklaring.

Se frågedelen som en chans att visa mer, inte som ett förhör med strålkastarljus och dramatisk filmmusik. Lärarens frågor ska hjälpa dig att fördjupa analysen och visa hur väl du förstår dina verk.

Förstå bedömningskriterierna

Bedömningskriterierna visar vad som är viktigt i en väl genomförd muntlig presentation.

Det finns fyra kriterier. Alla är viktiga, och de handlar om olika delar av din prestation.

Kriterium A: Kunskap, förståelse och tolkning

I kriterium A bedöms hur väl du kan och förstår de två utdragen och verken som helhet. Det räcker inte att återberätta vad som händer. Du behöver visa att du förstår hur den globala frågan kommer fram i materialet och att du kan tolka det du ser.

För att lyckas bra behöver du:

visa god kunskap om båda utdragen
visa god kunskap om båda verken som helhet
välja relevanta exempel och hänvisningar
förklara hur exemplen stöder dina tankar
dra rimliga slutsatser om den globala frågan

Ett citat eller en hänvisning blir inte automatiskt ett bra belägg. Du behöver förklara varför det är viktigt.

Svagare: På rad 6 står det att hon känner sig instängd.

Starkare: På rad 6 beskriver hon sig som instängd. Det visar att hennes frihet begränsas och gör den globala frågan om kontroll och självbestämmande tydlig.

Ju mer välvalda och träffsäkra dina hänvisningar är, desto bättre kan du visa förståelse.

Kriterium B: Analys och utvärdering

I kriterium B bedöms hur väl du analyserar de val som författaren eller avsändaren har gjort i relation till den globala frågan.

Det viktiga är alltså inte bara att hitta ett berättarperspektiv, ett bildspråk eller en färg. Du behöver förklara hur valet fungerar och vad det gör med sättet som den globala frågan kommer fram på.

Svagare: Författaren använder en metafor.

Starkare: Metaforen får huvudpersonens rädsla att framstå som något som tar över hela hennes tillvaro. På så sätt blir det tydligt hur makt påverkar hennes känsla av frihet.

För att lyckas bra behöver du:

välja relevanta val för både innehåll och form
använda tydliga belägg
förklara hur valen fungerar
visa hur de påverkar behandlingen av den globala frågan
undvika att fastna i beskrivning eller uppräkning

Det är bättre att analysera några få val ordentligt än att snabbt nämna många.

Kriterium C: Fokus och organisering

I kriterium C bedöms hur tydlig, balanserad och sammanhängande presentationen är.

Det som bedöms är bland annat:

du håller fokus på den globala frågan
båda verken får tillräckligt med utrymme
både utdragen och verken som helhet behandlas ordentligt
idéerna kommer i en logisk ordning
övergångarna mellan olika delar fungerar
presentationen håller ihop från början till slut

Det är lätt att tappa fokus genom att ge för mycket bakgrund, sammanfatta för länge eller börja tala om sådant som inte hjälper analysen framåt.

En enkel kontrollfråga är: Hjälper den här delen mig att undersöka den globala frågan?

Om svaret är nej kan delen kortas ner eller tas bort.

Balans betyder att de två verken ska behandlas ungefär lika utförligt och att både utdragen och verken som helhet ska få ordentligt med utrymme.

Kriterium D: Språk

I kriterium D bedöms hur klart, precist och effektivt du uttrycker dig. Det handlar inte om att använda så svåra ord som möjligt. Ett tydligt och naturligt språk är bättre än ett krångligt språk som gör resonemanget svårare att följa.

För att lyckas bra behöver du:

tala tydligt och i ett lagom tempo
använda ord som passar uppgiften
formulera dina tankar precist
variera språket
använda ett passande och naturligt tonläge
undvika att läsa innantill

Använd gärna ämnesord som berättarperspektiv, kontrast, tilltal, komposition och symbolik när de passar, men stapla inte termer på varandra bara för att låta avancerad. Orden ska hjälpa dig att göra analysen tydligare, inte mer komplicerad.

Checklista före presentationen

Använd checklistan när du planerar, övar och gör den sista kontrollen inför presentationen.

Den globala frågan

Är min globala fråga tydligt formulerad?
Är den tillräckligt avgränsad?
Har den betydelse i större skala?
Är den transnationell?
Märks den i lokala och vardagliga sammanhang?
Går den att undersöka tydligt i båda verken?

Verk och utdrag

Har jag valt rätt slags verk?
Har jag valt ett användbart utdrag ur varje verk?
Finns det tillräckligt mycket att analysera i båda utdragen?
Kan jag behandla både utdragen och verken som helhet?
Har jag konkreta exempel från andra delar av verken?

Analysen

Undersöker jag hela tiden hur den globala frågan kommer fram?
Analyserar jag både innehåll och form?
Har jag valt relevanta författar- eller avsändarval?
Förklarar jag hur valen fungerar?
Förklarar jag hur valen påverkar behandlingen av den globala frågan?
Använder jag tydliga belägg?
Förklarar jag mina citat och hänvisningar?
Har jag valt bort sådant som bara blir referat?

Struktur och balans

Har presentationen en tydlig inledning?
Är huvuddelen uppbyggd i en logisk ordning?
Får båda verken ungefär lika mycket tid?
Behandlar jag både utdrag och helhet på ett balanserat sätt?
Är övergångarna mellan delarna tydliga?
Återvänder avslutningen till den globala frågan?
Visar avslutningen vad analysen har lett fram till?

Tid och övning

Har jag övat hela presentationen högt?
Håller jag mig inom tio minuter?
Har jag tagit tid på de olika delarna?
Vet jag vad jag kan korta om tiden blir knapp?
Kan jag tala utan att läsa innantill?
Har jag spelat in mig själv eller övat inför någon annan?
Har jag tränat på tänkbara följdfrågor?

Material

Har jag med mig båda utdragen?
Är utdragen fria från egna anteckningar och markeringar?
Har utdragen tydliga radnummer?
Har jag högst tio stödanteckningar?
Är stödanteckningarna korta och lätta att förstå?
Har jag övat med samma anteckningar som jag ska använda?

Språk och framförande

Talar jag tydligt och i ett lugnt tempo?
Använder jag ett precist men naturligt språk?
Förklarar jag ämnesord när det behövs?
Varierar jag mina formuleringar?
Tar jag korta pauser mellan olika delar?
Är det lätt att följa mina resonemang?

Du behöver inte känna att allt måste bli perfekt. Checklistan är till för att upptäcka sådant som går att förbättra innan presentationen. Ju fler av punkterna du kan svara ja på, desto stadigare står hela bygget.