Svenskan har många sätt att prata om planer. Vi planerar middagar, möten, resor, träningspass, telefonsamtal och små ambitiösa projekt som börjar med orden “det vore kul att”. Sedan händer livet. Någon blir sjuk. Tåget är försenat. Det börjar regna från sidan. Ingen bokar bord. Alla är trötta. En person skriver “vi hörs sen”, och plötsligt har det gått tre månader.